Den gamles bekännelser

Jag mönstrade på i Amsterdam den 17:e juli och har fått vara med grabbarna på en mycket intressant segeltripp som jag nu avslutar i La Coruña.

Både seglingarna och hamnarna vi besökt har varit av stor variation. Vindar och vågor har hållit sig ok hela tiden och jag har sluppit sjösjukan. På en båt finns det alltid lite reparationer, underhåll och förbättringar att pilla med, speciellt på en lite äldre dam som Sassy Lady. Också detta har varit intressant att dela med grabbarna som trots visst strul alltid är positiva och glada.

Vi fick en intressant avslutning på resan över Biscaya då ett 50-tal delfiner i olika omgångar dök upp och lekte runt båten. Inte lika trevligt var alla de flugor som på något mystiskt sätt kläckts nere i kabyssen och surrade runt i alla skrymslen och vrår. Dock fick vi besök av en liten fågel drygt 20 sjömil innan vi anlände spaniens kust. Vi döpte honom till ”Caracas” och såg nöjt på när han lyckades mumsa i sig åtminstone några av flugorna. Caracas var på sin vakt, han satte sig på lite olika ställen på båten men flyttade sig snabbt precis då man försökte fotografera honom. Till sist blev han allt djärvare och spanade in möjliga ingångar och flyktvägar i båten. Plötsligt flög han in i luckan ovanför pentryt och satte sig på spisen.  En stund senare kände sig Caracas mer hemmastadd och flaxade istället upp i bokhyllan där han satte sig framför högtalaren och diggade lite (han gillar tydligen KSMB).  Efter ett antal flygturer ut och in i båten så försvann Caracas. Ungefär samtidigt dog vinden ut och vi startade motorn för att köra de sista timmarna in i hamn. Precis när vi nådde hamninloppet dog motorn. Vi fann att hela förfiltret var vattenfyllt och tappade ut drygt en halvliter vatten innan ren diesel kom så vi kunde återstarta motorn och gå vidare. Förmodligen har sjövatten letat sig in genom tanklocket och ned i tanken då sjöarna spolat över däck på Biscaya. Väl förtöjda i hamn någon timme senare började vi göra iordning våra kojer för en välförtjänt natts sömn. Då jag rullade ut min sovsäck i babords salongskoj fann jag min sängplats upptagen av Caracas. Den lilla gynnaren hade gosat ned sig under min sovsäck i något obevakat ögonblick. Fågeln är nu fri men flugorna är kvar.

Några nya intressanta upplevelser för mig under resan med grabbarna har varit bl.a. nattseglingar med mörkernavigering och att hantera och planera med tidvatten. I franska Treport hade vi drygt 9 meter skillnad mellan låg- och högvatten! Tidvattenströmmarna har varit upp emot 7 knop. Elektronisk sjökortsnavigering har också varit nytt för mig. Det har varit en utmaning att klä på sig eller gå på toaletten samtidigt som båten surfar omkring och stampar i vågorna och kränger i 20-30 grader. Jag har även uppskattat alla olika hamnar vi besökt, speciellt mysig var den lilla hamnen Bouchette på norra Guernsey.

Jag lämnar nu grabbarna här i La Coruna och flyger hem till vardagen igen. La Coruna har varit toppen, en mycket mysig stad. Tall Ships Race gick av stapeln här igår och vi har legat förtöjda alldeles jämte de stora segelskutorna och alla festligheter är oss alldeles in på knuten. Det har varit feststämmning i hela staden som är mycket vacker att flanera runt i. Många mysiga kvarter, beach inne i stan, vänliga människor, världens älsta fyr fortfarande i drift mm mm. Jag avslutar mitt inlägg med några av de bilder jag tagit på Biscaya och i La Coruna.

Tack grabbar för en härlig tid!

Då har vi fått bukt med Biscaya

Som synts på skeppsloggen/twitter så gick seglingen över Biscaya väldigt bra. Prognosen vi hade innan vi åkte stämde genom hela seglatsen och det tog oss 3 dygn och 18 timmar att segla de 475 sjömilen. De e najs och så här såg det ut:

Klicka här för att kika på när Sassy Lady seglar över Biscaya i Google Earth

I mitten av ett lågtryck gick vi ut från Falmouth och fick senare under söndagen nordvästliga vindar som vred ner mot sydväst under måndag kväll. Det var lite stötigt när det blåste upp och vi hade vindar kring 10m/s som värst under söndag kväll. Därefter hade vi underbar segling med klara nätter och ett klimat som bara blev varmare och varmare för varje distans. Vinden vred ner mot sydväst på tisdag innan den dog ut då vi fick gå för motor ett par timmar. Därefter kom ostlig vind då vi gjorde kanonfin fart på 6 knop många timmar. När vi närmade oss Spanien senare på kvällen dog vinden ut igen och vi fick gå för motor in i hamnen i La Coruña där vi låg förtöjda kl 01.54 torsdag natt.

Under våra seglingar över nordsjön har vi ju fått en hel del delfinbesök och Biscaya skulle visa sig vara en ännu härligare djurpark Dom kom första gången och hälsade på under tisdagen och på onsdag var det helt magiskt där vattnet tycktes koka av delifiner. Det var säkert 30 stycken som mest i närheten av båten och dom verkade väldigt roade av Sassys tjocka rumpa. Man kunde till och med höra dom där ljuden dom gör när dom pejlar och snackar med varann. Dessutom så såg det ut som att dom jagade en del eftersom dom inte bara hoppade och lekte utan även kom upp flera åt gången nära varann med öppna munnar. Förmodligen så jagade dom upp några stissiga sillar som dom festade på. Magiskt minst sagt.

Det var inte det enda djurbesöket vi hade då lilla Caraccas dök upp samma dag. Strax innan ett häftigt skådespel med månen som gick upp i öster som en gigantisk lavalampa så landade den lilla gynnaren och livade upp stämningen ännu mer. Pappa Gie kommer att berätta mer om det i sina bekännelser som kommer om några dagar. Det är nämligen snart dags för den gamle och havet att lämna besättningen och flyga hem till simbadet i Kungälv. Undra hur vi nu ska få nybakt bröd på mornarna…

Efter bubblet var uppdrucket och cigarren hade slocknat somade vi in skönt och sov rejält in på torsdagen. Efter en sen frukost och en ännu senare lunch vid 19-tiden gick vi för att spana efter Atlantic Rose som är en holländsk skuta som gick från Falmouth samtidigt som oss. Vi hittade dom i den andra marinan och vi blev bjudna ombord på öl. Skutan är lite speciell eftersom det är en lite gammalmodig konstruktion som John har gjort på egen hand. Han är gammal båtbyggare och har konstruerat båten själv som är ca 45fot lång och har ett deplacement på hela 54ton. Riktigt roligt att höra hur han levt hela livet för att konstruera sin drömbåt och ge sig ut på sin långresa. Det är härligt med alla historier man får höra längs vägen.

Så här i efterhand så känns det inte som att Biscaya levde upp till sitt hårda rykte. Vi hade ju en hel del respekt innan vi gav oss iväg och trodde att det skulle kunna bli mycket tuffare. Kanske är det gamla berättelser med äldre båtar som lever kvar eller så hade vi flyt med en bra prognos som höll hela vägen. Hade det dykt upp något oväntat så hade det såklart kunna blivit värre men det kändes säkert eftersom vi hade en liten backupplan och dessutom fick väderrapporter på navtexen hela tiden. Oavsett om vi hade flyt eller om bukten är överskattad så är jag stolt över att vi klarade det utan bekymmer och det känns som att vi är redo för nya längre utmaningar. Men innan dess ska vi njuta av La Coruña och några ställen i Portugal.

Det får räcka för idag eftersom bakfyllan måste stillas med en pizza omgående. Romen i La Coruña lever upp till sitt rykte…

Hasta luego