Nybakat bröd och kommunalanställda hockeyfrillor

Damer och herrar!

Nu har vi tagit det lugnt ett par dagar på Lanzarote, hyrt bil och turistat runt likt tyska pensionärer (förutom magväskan). Största behållningen vi haft med vistelsen är definitivt mötena med övriga seglare i marinan. Anders som vi mötte i Portugal var nu förenad med sin flickvän Stefania och vi hängde en del med dem. Bra att ha med sig en spanjorska då man ska beställa in stans bästa tapas. Anders hade dessutom fått för sig att lätta sin katamaran på all onödig vikt så vi fick hans guideböcker över karibien som gåva, det tackar vi hjärtligt för. En dag kom det förbi en tjej från en annan svensk båt som låg några bryggor bort. Tjejen heter Charlotte och hon seglar ihop med sina föräldrar i en jättefin Malö 40 vid namn Solit. De hade gjort samma resa ned genom Europa som oss och visade sig också vara på väg mot karibien, kul. Förmodligen insåg Charlotte vilken misär vi har ombord på gamla Sassy för samma dag som vi lämnade hamnen kom hon förbi med nybakat bröd till oss. Kanongott bröd som blev till en perfekt lunch då de tre musketörerna seglade vidare söderut. Tackar för detta!

Efter ett par dagar på Lanzarote har vi alltså nu dragit vidare till Fuerteventura, Kanarieöarnas näst största ö med endast ca 100 000 invånare. Ön är känd för bra surfing. Marinan här i Corralejo drivs i kommunal regi och effektiviteten på hamnkontoret är rysligt imponerande. De har trots allt hela 12 båtplatser för gästande båtar (varav hälften visserligen är upptagna av inhemska båtar som ser ut att ha legat still här några år). En herre med högt uppdragna byxor och häpnadsväckande hockeyfrilla lät oss erfara att processen för inregistrering inte var gjord i en handvändning. Han tvingades granska samtliga tänkbara av våra skeppspapper och sedan mata in all denna data i en uppsjö olika datasystem, det tog givetvis sin tid. Att vi dessutom hade haft fräckheten att ropa upp hamnen på engelska via vår VHF radio sågs inte heller med blida ögon. Stefan fick lätta upp stämningen så gott han kunde med sin spanska och till slut fick vi lov att stanna här i max 3 dygn. Nåväl, kommunala hamnar är i alla fall billiga. Vi betalar nu 8 euro per natt, förra marinan kostade 28 (då ingick visserligen dusch och toalett, men vem behöver sådan lyx).

Igår var vår första dag här och den spenderades på stranden. Stefan och Robban provade lyckan med sin kiteutrustning. Det känns som att de börjar få in snitsen hyggligt i denna ädla sport och stundtals såg det riktigt lovande ut. Emellan varven lajjade vi runt i strandbrynet med den haschplanka jag köpt på mig i Portugal, skitbräda.

Vi tänker stanna här ett par dagar till, när tidsfristen i hamnen går ut släpper vi ankare en bit utanför bara. Sedan är det snart dags för oss att hasa vidare till Gran Canaria. Våra fruntimmer kommer på besök om knappt två veckor och det vore nog inte så populärt om vi inte löst båtförvaring och boende tills dess. Det skojar man inte bort med lite deodorant.

Lite bilder från Lanzarote:

…och ytterligare några bilder från Fuerteventura:

5 thoughts on “Nybakat bröd och kommunalanställda hockeyfrillor

  1. WOW! Nu har ni er sol och er semester! Ni får mer sol i takt med att vi får mer regn. Och det var gott att läsa ett inlägg som inte handlade om renoveringar och fix med båten utan handlade om att ni mår bra i solen och snart får träffa era flickvänner! Ta hand om er!

  2. haha, ja precis, extrem misär skulle man kunna kalla det:) nej, ni har ju ordnat det fantastiskt bra för er! Kämpa på med brädorna nu så blir det upp till bevis i västindien:)

    • Har du tur kanske det blir någon bild på en skrubba från de lite äldre kvarteren i LAS Palmas:)