Elbudget för Västindien

Som planerna ser ut nu kommer vi att ha solceller på minst 100W och en batteribank på 320Ah. Från början hade vi tänkt ha en vindgenerator också men erfarenhetern från testet i somras är att det inte är värt jobbet. Dom kräver rejäl vind med hög kvalitet vilket man nog helst behöver en mesanmast för att uppnå. Jag såg aldrig att den laddade kontinuerligt under segling, troligen eftersom den flaxade som en full mås i turbulensen från seglen, och i hamn blåste det sällan så mycket. Den gav väl upp till 10A när den pinnade på i 10m/s men snittladdningen blev väldigt dålig. Ligger man ankrad i en blåsig vik är det säkert annorlunda men så har vi ju inte tänkt oss vår minipension.

Frågan är då om vi klarar oss på dessa 100W och om batteribanken ger oss den buffert vi behöver för molniga dagar? Eftersom Saida inte längre kan hjälpa till så gjorde vi en elbudget med lite olika scenarion inför vår resa till Västindien (som synes räknar vi med varmt väder):

 I Excel-format: Strömbehov Västindien

Så med detta facit på en hand verkar det ju inte helt orimligt. Det är avgörande om vi använder kylen eller inte och genom att vara sparsam skulle vi kunna klara oss på det vi har. Batterierna klarar nog av 3-10 dygn om vi räknar med att kunna ladda ur ca 200Ah ur dom. Normalt sett så ska man inte ladda ur dom så mycket men våra batterier ska ju tåla lite mer. Det hade ju varit skönt att kunna ligga för ankare med kylen påslagen så att man kan njuta av kall chilli con carne till middag ;-) så solceller på 150W hade nog inte varit fel. Lägg till några W så håller sig bärsen kall också…

Hasta luego

Att tänka på om batterier

Eftersom vi ska installera en ny förbrukarbank med batterier så har jag gjort lite efterforskningar hur man på bästa sätt sköter dom för att få så lång livslängd som möjligt. På www.morganscloud.com (tack för tipset Conny) finns det en lång serie att läsa som jag tänkte plocka lite grejer från som vi ska se till att uppfylla. Planen är att ha två banker varav den ena är ett startbatteri och den andra 4x80Ah som förbrukarbank. Jag fokuserar på förbrukarbanken då det är den vi kommer att använda mest.

Grundregeln att hålla sig till (som dom flesta känner till) är att aldrig ladda ur batterierna mer än 50%. Detta ska våra förbrukarbatterier inte vara jättekänsliga för men man bör nog hålla sig till det för säkerhets skull. Efter varje urladdning ska man ladda upp batterierena till minst 80% men helst 100%. Detta kan ju vara lite svårt när man inte har tillgång till landström och endast solcellerna kommer att ladda. Visserligen kör man för motor ibland då det går att trycka upp laddningen mer men det vill man ju inte göra bara för att ladda batterierna.

Själva laddnigen av batterierna skall göras med så hög ström som möjligt utan att överskrida maximal laddspänning. När batteriet inte tar emot mer än 1-2% av dess kapacitet (i vårt fall 4*0,8=3,2A) skall spänningen från laddaren gå ner från laddspänning (typ 14,4V) till underhållsspänning (typ 13,6V).  För att uppfylla detta behöver laddaren veta hur mycket ström som går till batteriet och av den totala strömen eftersom man har förbrukare inkopplade. Här ligger vi lite pyrt till då det kräver en laddare med strömsjunt vilket vi saknar. Vår solcellsregulator verkar vara rätt intelligent så förhoppningsvis ska vi kunna fixa biffen med den.

Helst ska man ha laddare som går att programmera enligt batteritillverkarens instruktioner. Detta innebär att kunna justera laddspänningen och dessutom ska man ha en temperatursensor som justerar laddspänningen. Specifikationerna är ofta gjorda för 20°C och man behöver anpassa laddspänningen efter vilken temperatur batteriet har.

Det var en kort summering av förutsättningarna, nu gäller det bara att konstruera ett system som uppfyller så mycket som möjligt av detta. Helst ska det ju vara så automatiskt som möjligt men det kommer nog kräva en del manuell övervakning också och då har vi ju en schyst övervakare som vi kan använda. To be continued…

Hasta luego